På jakt efter den isländska sagans betydelse – 1

Varför har de isländska sagorna kunnat behålla sin lyskraft i över 800 år? Är det för de spännande berättelserna, eller för våldsromantikens och blodshämndens skull? Eller för de starka kvinnorna som ofta avgör sina mäns öden? Mia Gerdin och Ulla Strängberg reste till Island för att ta reda på vad landets gamla sagor betyder idag. I det första programmet diskuteras hur sagorna inspirerar dagens författare som till exempel Sjón och Gerdur Kristny. Första stoppet på resan genom lavafält och jöklar är Snorre Sturlassons Reykholt, där han skrev Eddan, badade och gick en blodig död till mötes.

På sin isländska resa, på jakt efter Eddans och sagornas betydelse      idag, besöker Mia Gerdin och Ulla Strängberg Reykholt, den plats  där Snorre Sturlasson skrev sin Edda på 1200-talet.  Där står Snorre staty och där finns hans varma bad kvar och även en liten rest av den underjordiska gång han hade mellan huset och badet.  Resan går också till vulkanen Hekla  där det förstås blir  läge att citera ur  Albert Engströms Åt Hecklefjäll som han skrev i början av 1900-talet. I Reykjavik intervjuas författaren och forskaren Jon Karl Helgasson.  Han berättar bl a hur stadens gator fått namn efter personer från olika sagor. Författaren Gerdur Kristny använder sig av en gammal Eddadikt i sin diktsamling Blodhov (översatt till svenska av John Swedenmark) och Sjón som tar sig fram i Reykjavik på sin vita cykel berättar om sagornas inflytande på hans författarskap, och varför de är stor litteratur än idag. Kristinn Johannesson  som är svensk samordnare för Nordens hittills största översättarprojekt, att ny-översätta de isländska sagorna till svenska, norska och danska – menar att de isländska sagorna ”ska ut ur skåpet” och användas som de tidlösa berättelser de är. Uppläsare är Johan Gry. Musiken kommer från Sigur Ros, Björk och Ry Cooder. Resenärer och programledare är Mia Gerdin och Ulla Strängberg. Detta är del 1 av 2. Del 2 sänds den 14 januari.