Studio 64 släpper loss gnälligheten

Med den självklara frågan: om vi har blivit gnälligare med åren? Svaret är så givet att det genast glöms bort. Till förmån för definitionen: vad ÄR gnäll egentligen? För sin vana trogen lämnar S 64 inget åt slumpen. Man måste ju veta vad man talar om - innan man kan tala. Perre vindlar genast bort sig i Wikipedia...och börjar prata om missljud, gny, jämmer, gnissel… Ja, ni hör själva. Men sen borrar man in sig mot själva gnällets hjärta...ett organ som (bara för din kännedom) kan ta allvarlig skada av för mycket gnäll. Men - att gnälla är att klaga, mest hela tiden, på ett okonstruktivt sett. Udden åt fel håll, om man så säger, som aldrig leder nån vart. Där har vi en “gnällspik”.Så, man får gärna reta upp sig om man gör något åt det. Kan S 64 det?Micke retar sig på störande studsmattor vid hans tomt. Men vågar han ta det med grannen? Och Nicke får aldrig gå ifred på stan. Alla vill ha nåt av honom hela tiden, överallt. Men hur blir han av med dom? frågar han sin fru (mest hela tiden). Och Perre har granntomtens strålkastare rakt in i sovrummet. Ska han slå sönder den? Men det finns också fördelar med gnäll, t ex som ett socialt kitt. Man blir inte så ensam. Vi snackar “ljugarbänk”. Eller Face-bookkorridor. Och i Västerås (i hjärtat av gnällbältet) har man startat gnäll-tv! Så att folk får pysa ut. Bra för blodtrycket!Merle Haggard lever fortfarande, kanske tack vare en av countryns mest kända gnällåtar. Som fått pysa friskt. Hör Perry and the Pacemakers ge röst åt den enkle mannen från landet i läderboots som aldrig skulle drömma om att ta på sig en sandal - i “Okie from Muskogee”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.