Joséphine Baker - Don't touch my tomatoes!

Joséphine Baker - sångerska, dansare, regnbågsmamma och motståndskvinna som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar 'mot alla odds'. Andra delen av "När vinden vänder".

Medverkar gör fagottisten Monica Ellis i ensemblen Imani Winds från New York, pianisten Althea Waites från Los Angeles och dirigenten och tonsättaren Renée Baker från Chicago.Joséphine Bakers klassresa är gigantisk. Vinden vänder flera gånger. Från fattigdom och misär reser hon sig och blir den första afroamerikanska scenartist som når stjärnstatus. Joséphine Baker blir en av Europas mest populära och högst betalda artister - en riktig fashionista, som har en gepard som sällskapsdjur, blir filmstjärna, bor i ett slott med sina tolv adopterade barn och är bästis med furstinnan Grace av Monaco.Joséphine Baker föds 1906 och växer upp under knappa villkor i St Louis, Missouri. Hon arbetar som barnvakt och städerska hos rika, vita familjer redan som 8-åring.1917, när Joséphine Baker är 11 år, upplever hon ett av de värsta rasistiska dåden i USAs historia. Den s k Östra St Louis-massakern. Tusentals vita människor demolerar och bränner ner svarta människors hem och skjuter rakt in i folkmassor med afroamerikaner. Flera svarta lynchas efter utrop som Söderns negrer förtjänar en geniun lynchning. Mellan 100 och 200 människor dör i de våldsamma upploppen, de allra flesta afroamerikaner. Sex tusen afroamerikaner blir hemlösa efter massakern.Händelserna i Östra St Louis satte outplånliga spår hos Joséphine Baker och under hela sitt vuxna liv arbetar hon aktivt mot rasism. Redan under sina föreställningar på 20-och 30-talen kräver hon i kontrakten att även svarta skall ha tillåtelse att komma till hennes föreställningar.Joséphine Baker vinner sin första danstävling vid 14 års ålder. I samband med det här turnerar hon I USA med Jones Family Band och Dixie Steppers. Hon flyttar till New York och uppträder i The Chocolate Dandies ett namn som används av en mängd olika jazzensembler USA på 1920- och 1940-talen.Som liten upplever pianisten Althea Waites de 1876 instiftade Jim Crow-lagarna i USA, vilka möjliggör segregationen.- Vi svarta förbjuds att använda samma toaletter, restauranter, dricksvattenfontäner, bussar ja, t o m kyrkor som vita. Det finns skiljeväggar mellan säten för vita och svarta i bussarna. Svarta kan inte prova kläder i varuhusen och det finns biografer för vita dit svarta aldrig får tillträde, berättar Althea Waites.Joséphine Baker står inte ut med segregationen i USA utan köper 1925 en enkel biljett till en atlantångare och går i exil i Paris. Hon är endast 19 år gammal.Blåskvintetten Imani Winds gav nyligen ut cdn Joséphine Baker - A Life Of Le Jazz Hot!, med två sviter om artisten.- Nuförtiden känner många inte ens till Joséphine Baker. Därför vill vi ställa henne i rampjuset genom de scenshower vi sätter upp med musiken från vår cd, berättar Monica Ellis, fagottist i ensemblen.- Artistkretsarna i USA under 30- och 40-talen begränsar henne. De är så inskränkta att en kvinna, en så stor personlighet som Joséphine Baker, är tvungen att finna en plats där de uppskattar hennes talang.-Vinden vänder helt på fransk mark och Joséphine Baker upplever för första gången att publiken struntar i hennes hudfärg och ser henne som den artist hon är. Detta är Joséphins viktigaste vändpunkt och hon använder den till att skapa sin magnifika karriär, säger fagottisten Monica Ellis i programmet.Joséphine Baker inleder sin Parisvistelse med att framträda I föreställningen La Revue Nègre, Neger-revyn, på Théâtre des Champs-Elysées.Den ökända finalen, Vildens dans, väcker starka reaktioner hos vissa delar av publiken. Joséphine Baker dansar nämligen topless, endast iklädd fjäderboa vid stussen och huvudet. Hon har stora örhängen och skelar med ögonen. Jospéhine Baker har med sin dans skapat en skandalsuccé!- Vissa anser att Joséphine Baker tjänar pengar på att uttrycka parisarnas fördomsfulla syn på afroamerikaner som abnorma freaks som sysslar...